En framtid utan barn?

Tack för otroligt fin respons på mitt förra inlägg, bloggen blev lite mer levande helt plötsligt :)
Det är hursomhelst väldigt tråkigt att det ska behöva vara så här men jag vill tro att majoriteten av oss inte är sådana och jag har faktiskt vänner som bryr sig och stöttar mig också.
 
Det var någon av er som undrade angående det här med barn och den biten ser tyvärr inte så ljus ut för mig/oss. Jag går nämligen på mediciner (Zoladex och Tamoxifen) som bidrar till en så kallad kemisk sterilisering. Dock tillfällig, iallafall så länge jag tar de läkemedlen. Men läkarna vill att jag fortsätter i minst tio år och då blir det inga barn för mig...
Sen ska man inte glömma att jag hade en hormonberoende cancertumör och pga det så kan det öka mina risker att få cancer igen eller i värsta fall ett återfall vid en graviditet. Det där är dock olika läran och jag får olika svar från läkare till läkare som jag har varit i kontakt med angående detta. En del säger att det är som att hälla bensin på en öppen eld. Andra säger att det kan vara skyddande att bli gravid efter hormonberoende bröstcancer. Men vem ska man lyssna på, det är ju för guds skull mitt liv jag sätter som insatts. Det finns så lite forskning på detta också då vi är väldigt få som drabbas av denna sjukdom i så ung ålder. Jag menar, de flesta har redan barn och kanske till och med barnbarn när man insjuknar i bröstcancer.
 
Detta är så klart något som är väldigt jobbigt för mig (som så himla mycket annat i mitt liv) och något jag faktiskt sliter med dagligen. Jag vill verkligen ha barn, vi försökte till och med bli gravida när jag fick mitt cancerbesked. Vi har iallafall plockat ut och fryst in ägg. Så de tre små befruktade äggen som vi lyckades få ut innan cellgiftstarten är i så fall vårat enda hopp. Idag vet jag inte om vi någonsin kommer våga prova eller ej. Önskar bara att det fanns ett enkelt svar på allt ihop. 
 
Anonym

Vilken hemsk situation du/ni sitter i.
Men som par måste ni vara bland det starkaste som finns💖
Det finns så mycket annat man kan sätta värde på.
Och även om resan är lång och krokig så får vi hoppas det blir bra i slutändan.
Finns ju andra alternativ att skaffa barn på. Vad ni än beslutar er för kommer det bli bra.

Svar: Ja vägen är verkligen lång och krokig. En av alla de här sakerna jag drabbats av hade räckt. Det hade varit tufft nog! Tack för att du stöttar mig❤️
Linda Jansson

Jennie

❤️

Svar: ❤️
Linda Jansson

Jennie

❤️

Anonym

Hej Linda.
Jag var gravid när jag fick min cancer, vi är en del som drabbats i samband med graviditet, eller precis innan/efter. Vi har en grupp på Facebook som heter cancer och gravid - kämpa för 2. Om du går med där kan du få tips och råd av tjejer som är i din situation. Vi har ett par som ’mot alla odds’ faktiskt fick barn. Och några som avbröt behandling för att få barn och sen startade igen. Gå med där och se om bara utbyte av erfarenheter kan hjälpa dig att måbättre.
Kram

Svar: Hej och tusen tack för denna info. Blir så glad över människor som vill hjälpa till, så tack! 🙏 Jag ska kolla upp detta men får man gå med där även km man inte har barn då? Jag tänker bara på namnet på gruppen, det stämmer ju liksom inte alls in på mig.
Linda Jansson

Jessica

❤️❤️❤️❤️

Nina

Klart du får gå med, du är ju intresserad av vilka möjligheter som finns eller hur? Flera i gruppen som inte var gravida men som fått barn efteråt. Jättehärliga tjejer, 14 av oss var på rehab tillsammans i maj, vi har alla olika bakgrund, diagnos och situation. Men vi förstår förtvivlan som ev barnlöshet innebär. Gå med, känner du att det inte är för dig så går du ur ❤️

Svar: Gud vad söt du ör, tack! Då ska jag göra det. Alltid skönt med andra som förstå allt man går igenom. Tusen tack för att du skriver till mig❤️🙏
Linda Jansson