When all the small things seems so very grand

 
Ja de här pupporna är ett minne blott idag. Även om jag ”fått” nya bröst så är det ändå ledsamt att bli av med en kroppsdel, det kan ingen ta ifrån mig! För dig som inte vet vad jag pratar om så har jag precis genomgått en cancer-förebyggande operation för att minska risken för att jag får ett återfall i något bröst. Jag drabbades nämligen av bröstcancer för två år sedan och har genomgått tuffa behandlingar och en livsomvälvande personlig resa. 
 
Vad har du gjort?
Jag har alltså opererat bort båda mina bröst, all min egen bröstvävnad är borttagen. MEN jag har fått en rekonstruktion direkt och med det menat så har jag alltså fått opererat in två proteser, silikon. Jag är så tacksam för att detta ens är möjligt. Jag menar, det hjälper till massor för psyket att slippa se sig själv helt bröstlös och det gör det hela mycket mindre känsloladdat än det förmodligen gjort annars.
 
Hur har det gått då?
Jo det har gått ganska bra måste jag säga. Trots komplikationer med en rejäl blödning i mitt ”friska” bröst som jag fick nästan direkt efter operationen och som i sin tur ledde till en ny operation dagen efter så mår jag ganska bra idag. Har inte speciellt ont och är ganska rörlig. Jag har dock väldigt låga blodvärden pga av blödningen så det är det jag lider av mest just nu, trötthet och yrsel.
 
Andra komplikationer?
Ja en sådan här operation är inte direkt ett skönhetsingrepp. Nej, långt ifrån. Visst kan många få ett fantastiskt resultat men det finns också många baksidor med en sådan här operation. För mig blev det bröstvårtan. För att göra en lång historia kort så plockade de ut hela mitt bröst genom bröstvårtan för att få så lite ärr som möjligt. Det i sin tur ledde till den här stora blödningen och pga det kan det leda till att jag kommer att missta min bröstvårta. Jag blev väldigt ledsen när jag fick se den första gången, den är allt annat än vacker men nu har jag fått smälta det ett tag. Jag väljer att fokusera på det positiva istället, att jag har två bröst. Ingenting är säkert än heller, den har fortfarande en liten chans att överleva, så tiden får utvisa.
 
Resultatet?
Jag önskade samma volym som jag hade innan men pga att jag redan fått tagit bort en ”tårtbit” och blivit strålad på min cancerdrabbade sida så var såklart huden mycket stram och skadad. Därför är min byst mindre idag men vad gör det?! När allt kommer omkring så är det bara en bagatell. Än en gång, jag har två bröst för guds skull!

Nu är jag är så redo och sugen på livet

 
 
 
 
Något har verkligen hänt med mig efter min sista operation som jag genomgick för bara några veckor sedan. Redan på uppvaket kände jag ett oerhört lugn inom mig. Det var så tydligt att jag reagerade på det direkt där jag låg vimmelkantig och mörbultad. Jag var så tillfreds och harmonisk. Det var en så stark och behaglig känsla, en känsla som jag inte känt sedan mitt cancerbesked sommaren 2015. Ska jag vara ärlig vet jag inte ens om jag upplevt denna tillfredskänslan innan mitt cancerbesked heller. Jag menar, idag har jag mycket mer med mig i bagaget och även om det är mycket mörkheter och skrämmande erfarenheter jag bär med mig så har jag fått en ny syn på livet och vet vad som är viktigt för mig.
 
Jag tror också att den här operationen (som jag väntat på i två år) har varit en riktig bromskloss för mig, mer än jag någonsin kunnat tro. Nu känns det verkligen som att jag fått livet tillbaka, börjat hittat tillbaka till mig själv igen och det bästa av allt är att jag känner en oerhörd stark törst på att leva livet. 
Vem vet, detta kanske bara är en tillfällighet men jag hoppas att denna känsla är här för att stanna.

Nystart

 
Idag har jag varit och tränat. Woho! Känns så himla skönt att kunna komma igång. Jag tog det väldigt lugn eftersom jag är såpass nyopererad. Jag får egentligen inte börja träna än men jag har ingen ro i kroppen så jag smyger igång lite lätt. Jag ska iallafall vara ärlig och säga att jag kände av mina låga blodvärden under passet idag. Efter att jag kört benpress i en maskin så regnade det massa glitterkonfetti runt omkring mig. Det måste ju ha berott på att jag fick ett blodtrycksfall. Ingen idé att hetsa upp sig för det, så jag vilade mig en stund och sen var det bara att köra på igen.
Fick även besked igår om att mina blodvärden har ökat ytterligare lite grann. Nu ligger jag på 104 i hb (hemoglobin). Vi kvinnor ska ligga mellan 120-150 så jag får äta järntabletter ett par veckor till, minst sagt, men det är skönt det går framåt.
Visa fler inlägg